söndag 28 februari 2010
Vargbröder Ondskans schaman 706m
Jag tyckte boken var bra men lite seg ibland.
fredag 19 februari 2010
Duumpad 592 m
Denna rekommenderade bok gavs ut år 2006, och det var Per Brinkemo, journalist som har skrivit boken. Han har skrivit boken genom att intervjua Ahmed, och därmed spelat in intervjuerna och skrivit denna bok.
Berättelsen som är baserad på den verkliga historien om den somaliska pojken Ahmed är en mycket gripande, rörande och spännande bok enligt mig. Ju mer man närmade sig slutet desto mer höjdes spänningen. I och med det tyckte jag att dem borde ha berättat mer i detalj vad som hände med Ahmed efter den stora händelsen; att han kom tillbaks till Sverige.
Boken var lite svår att förstå i början med tanke på att de ”hoppade” från de olika länderna och situationerna. Annars kommer jag inte på några andra speciellt negativa saker med boken. I min åsikt så krävs det rätt så hög koncentration och förståelse för att läsa boken, och man bör kunna sätta sig in i andras situationer i och med att det är så otroligt många dilemman i boken. När jag läste boken kände jag mycket medlidande, jag blev till och med gråtfärdig. Något som jag är verkligen lärt mig ur denna bok är att man bör i vilken situation som helst, även om hoppet verkar helt hopplöst aldrig ge upp.
Nu menar jag inte vid ett sådant tillfälle då man blivit dumpad. Utan vid vilket sammanhang som helst, vad det än gäller!
Om jag hade varit i Mogadishu och varje dag i uppreppning gjort samma sak och levt under eländigt förhållande skulle jag förmodligen inte ens orkat med att leva eller kämpa. Jag hade inte ens vågat drömma om att få åka tillbaks till Sverige på grund av den lilla möjligheten. Aldrig hade jag vågat fundera på att samla ihop pengar; för att i ett antal dagar åka genom ett gäng farliga och olika städer till ett annat land. Förmodligen hade jag gett upp efter första besöket på den svenska ambassaden också. Det jag vill framhäva är att Ahmed hade mycket tålamod under tiden han bodde i både Norge, Somalia och Etiopien.
Förhoppningsvis kanske ändrar denna boken inställningen på föräldrar som har tankar liksom Ahmeds ”låtsasföräldrar”. D.v.s att dumpa sitt barn i ett nästan främmande och mycket utsatt land. Kanske minskar antalet dumpade barn drastiskt med hjälp av denna bok?
En händelse ur boken, som dock inte var någon speciell händelse var när han hjälpte till med hemsysslor; när han satt ner, alldeles tyst och hjälpte till med maten utan att ge ett ljud ifrån sig. Det hade blivit en vana och rutin helt enkelt. Att vakna upp varje morgon i ett främmande hus, hämta vatten tidigt i gryningen, hjälpa till med hushållet, äta mat och sova. Varje dag gjorde han detta, han begärde ingenting. Främlingarna (männen) som hånade och klandrade honom ignorerade han starkt nog.
Han kände att det inte var nödvändigt att börja skrika efter hjälp eller liknande, just eftersom han kände att han levde inom ramar och att det inte fanns några utvägar. Dessutom nämnde Ahmed i texten att han levde som i vakuum under tiden han bodde i Somalia, vilket jag på ett vis har förståelse för. När jag satt och läste om när Ahmed t.ex. gick ut och satte sig utanför huset för att röka och rensa sina tankar måste livet ha känts helt hopplöst och meningslöst. Det borde ha känts meningslöst. Jag kunde verkligen leva mig in i hur han kände sig.
För att ta en mer specifik och mer utmärkande situation så kan jag nämna ett annat fall. Exempelvis då Ahmed besökte ambassaden med höga förhoppningar och fick ett nekande och hänsynslöst svar av kvinnan som satt i receptionen bakom ett pansarfönster. Kvinnan hade efterfrågat Ahmeds pass, men Ahmed påstod att han varken hade något pass eller andra sorters legitimationer som visade hans identitet. Som svar av den etiopiska kvinnan i ambassaden fick han ” Tyvär, då kan vi inte göra någonting för dig ”. Då jag läste det blev jag faktiskt förbannad.
Efter allt slit, allt hopp om att få åka tillbaks till Sverige, och efter all tid i Somalia får han ett sådant respektlöst svar. Varför kunde hon inte ge honom lite hopp istället för ingenting? Eller framför allt formulerat och förklarat sig bättre från början?
Kanske hade hon haft en dåligt dag eller liknande, men det är absolut ingen ursäkt. Om man jobbar i ambassaden, dit ”dumapade” barn söker sig till för att få åka tillbaks till sitt hem så ska man kunna hantera sådana situationer på ett bättre sätt. Det var inte speciellt professionellt av henne!
Det som gör att svenskars och somaliers ser på saker/tänker på olika sätt beror mest på att man har olika religioner och kutlurer. I detta fallet får inte Ahmed vara ute sent på kvällarna eller träffa sina svenska kompisar. Och om man inte har kunskap om kulturkrockar så kanske man inte har förståelse till varför reglerna förekommer.
Liknelser:
Ahmed vissnar som en ”ovattnad” blomma
Ahmed ropar på hjälp liksom i ett vakuum
Dumpad 592 m
Ahmed var en helt vanlig kille som hade ett normalt liv. Han hade en familj med syskon,en bra skola att gå i och många bra kompisar som han tyckte om och dom tyckte om honom.
Men plötsligt en dag förändrades hans liv.Det hela började med att dom åkte till Norge för att "söka " uppehållstillstånd. Dom åkte tillbaka till Sverige efter ett år.Men efter bara några veckor frågade hans mamma om han ville hänga med till Mogadishu(Afrika) för att leta efter släktingar.Ahmed blev överlycklig och allt gick bra tills mamman en dag försvann och alla började vara taskiga och behandla honnom som en slav. Han började jobba för att tjäna pengar för att senare kunna ta sig till Addis abeba för att där kunna söka asyl.Och senare kunna komma tillbaka till Sverige.
När jag läste denna boken så tycker jag det är snällt utav Musa och Walid och deras moster att ta emot honnom och låta honnom bo där medans han väntade på pass för att komma till Sverige.Detta bevisar att alla är inte så kallhjärtade utan det finns dom som har en plats över till andra även om dom inte är en nära vän eller någon släkting.
Dumpad 592 m
Det som är dåligt i boken, är att ingen förklarar för Ahmed vad som har hänt och varför, alla ljuger för honom i boken och pappan slår honom. Utan att någon agerar, utan att kontakta socialen och det verkar inte som om någon visar honom att de bryr sig. De flesta verkar negativa även om det finns en liten möjlighet för honom att komma hem igen.
Jag tänker på en situation när Ahmed får samtal av en tjej från Sverige. Jag kände mig glad för Ahmeds skull och jag kände att typ för första gången är det någon som verkligen bryr sig om hans situation. Jag kände en lycka för Ahmed, som en stor höjdpunkt i hans liv, som ett steg på vägen.
Man kan säga att Ahmed är som ett rop i rymden.
Tyvärr händer det ofta i andra land att föräldrarna slår sina barn om de gjort något de anser är fel. Så kan det vara i Sverige också, men inte alls lika ofta som i andra länder. I det här fallet, är det Ahmed som anses blivit "försvenskad" för att han varit i Sverige en längre tid och anses som bortskämd. Kulturkrockar är inte alls ovanligt och inträffar överallt i världen. Man brukar skylla på att andra länder kommit i vägen och "förstört" det som föräldrarna försökt bygga upp.
onsdag 17 februari 2010
592 Dumpad
Jag tycker att bokens syfte-att visa människor om kulturkrockarnaoch hur barnen påverkas i ett annat land av sina föraldrar och ursprung, är bra och interssant.Boken visar också hur utlänska barn med annorlunda kultur tror och änner i ett annat land, och olika dileman. Boken redogör också att om man siktar mot ett mål kan med till sist , med hjälp av andra, nå det. Jag tycker att det är bra att man får läsa såna böcker så att man är medveten om vad andra personer går igenom.
Jag tycker att språket är ganska tråkigt, inte så himla "målande".Jag gillar inte att den börjar med slutet, för det är inte kul att läsa.
citat som passar på Ahmed: "Envis som en åsna", "Ensam som en gökunge på hösten","hjäplös som en fisk på stranden"
skilnader svenska/somalier:Somalier är mycket strängre än svenskar när det kommer till att behålla sin kultur,och när man blir lite för "överbeskyddande" mot sin religion, kan det gå som för Ahmed.
Svenska barn har mer frihet än somaliska, och man får exempel i boken, då han inte får vara med sina kompisar.Föräldrarna tänker annorlunda på hur mycket man ska vara med sina kompisar i de två olika kulturerna.
måndag 15 februari 2010
Dumpad av Per Brinkemo; 592 m
torsdag 11 februari 2010
Dumpad: 592
Det positiva med boken är att författaren beskriver med tydliga bilder och förklarar hur Ahmed känner. Dessutom är boken baserad på en verklig händelse vilket jag tycker är bra även om själva händelsen inte är det. Det blir mer verklighetstroget då. Negativt med boken är att framsida inte är så tilldragande och boken är ganska seg emellanåt.
Ahmed har inte ett svenskt ursprung utan ett somaliskt vilket gör att det blir kulturkrock. Ahmeds pappa är arg för att Ahmed inte kommer hem direkt efter skolan utan istället umgås med sina svenska kompisar. I uppfostringssyfte slår därför Ahmeds pappa honom och det händer inte bara en gång. Detta tycker jag är otroligt fel och det skulle säkert många svenska föräldrar också göra men Ahmeds pappa tycker säkert det är rätt, kanske för att han själv har råkat ut för det.
Jag tror Ahmed känner sig som ett träd i marken-han kan inte bara dra upp sina rötter och flytta på sig, det skulle göra allt för ont även om han ville det.
Skriven av Per Brinkemo 2004.
Dumpad Per Brinkemo 592
Jag tycker att det är bra att folk hjälper Ahmed på hans färd hem från Somalia och att de gör det utan att veta direkt vem han är men att de ändå bryr sig. Den är skriven på ett enkelt sätt och det är lätt att hänga med.
I boken tycker jag det är mindre bra att Ahmeds föräldrar lämnar honom i Somalia och sticker utan att säga något och lämnar honom med främmande personer som blir elakare hela tiden. Jag tycker inte att regeringen ingrepp särskilt snabbt heller, jag menar de viste att han var där men fick inte hem honom för än långt senare. Han hade ju kunnat bli tagen tillbaka till Somalia av polis eller kanske dött av hunger för att han inte haft pengar, vem vet.
Jag gillar heller inte att Ahmed blir slagen av sin pappa hela tiden och att mamman bara ser på utan att säga emot eller reagera.
Det var t.ex. när Ahmed för första gången kommer till svenska ambassaden och sedan får avslag och de säger att de inte kan hjälpa honom. Då blev jag sur helt enkelt. Jag hade förstått att han skulle få problem i ambassaden men jag blev ändå upprörd. Liksom man säger inte bra så att ”vi kan inte hjälpa dig” det är liksom okänsligt. Att kämpa och ta sig till ambassaden och sedan få avslag hade gjort vem som helst sur och där förstår jag varför han reagerade som han gjorde.
Ahmed är som resterna efter en måltid, lämnade.
I Somalia är det ju helt annan uppfostran än det är här i Sverige beroende på vilken religion och det festa i Somalia är muslimska. Det är ju ganska strängt troende i Somalia och om man inte gör som man blir tillsagd får man sig en lusing. Det är det som Ahmed har råkat ut för och åker på stryk för att han inte gör som hans pappa behagar. I Sverige är det ju hela annorlunda och man får inte slå sina barn och man är inte så strängt troende här som i Somalia. Många sedan som bor i Sverige tycker att deras barn blir för svenska och skickar dem till koran skola i ursprungslandet medan vissa lämnar den där.
Dumpad Av Per Brinkemo 592m
Vit hatt: Det är Pär Brinkemo som har skrivit boken dumpad och den gavs ut 2004.
Gul hatt: Jag tycker egentligen inte att något är särskilt bra i boken för det mesta som händer i boken är dåligt eller sorgligt. Men det är bra att han hittar vänner på vägen till Addis Abeba och att det är så snälla personer som tar hand om han och hjälper han på hans väg. Boken är bra skriven och det finns inte så många konstiga ord. Man lär sig vad som händer i verkligheten och det kan skapa en debatt om bokens händelser och t.ex. i detta fall att barn dumpas i Somalia.
Svart hatt: I princip allt som händer Ahmed är dåligt. Han blir dumpad, slagen, illa behandlad förutom hos dem som hjälper han och hans vänner. Det är inte riktigt något som är dåligt med boken. Fast omslaget gillar jag inte, för att det är inte snyggt gjort, det är inte så snygga färger och bilderna ser lite för konstiga ut tycker jag.
Röd hatt: När jag läste det när Ahmed kommer till ambassaden och får nekelse till pass och att han kan ta sig hem så kände jag mig upprörd att man måste ha föräldrars tillstånd för att få ett pass i en ambassad. Jag tycker att det borde vara annorlunda och att barn som har blivit dumpade i fattiga länder med nästan ingenting skulle få ett pass.
Grön hatt: Sällsynt som ett sandkorn i Antarktis
Blå hatt: Man uppfostrar sina barn olika i olika länder. Som i vissa länder slår pappan sina barn för att visa att det är han som bestämmer. I Sverige är det inte så många som är strängt troende jämfört i t.ex. Somalia där många är strängt troende vilket skiljer oss med Somalia. Det finns även hårdare regler och lagar inom islam jämfört med kristendomen.
onsdag 10 februari 2010
Dumpad 534 m
Dumpad 520
Dumpad 592m
Ahmed är som en färgglad blomma i öknen.
Skillnaden mellan Somalia och Sverige är att Somalia har mer strängare regler än vad Sverige har. Och jag tror att folket i Somalia är väldig noggranna mad vem man ska umgås med,som i Ahmeds situation när han inte fick vara med sina Svenska kompisar för hans pappa ansåg att de var inte äkta. En annan sak som skiljer sig mellan länderna är att de inte har samma religion och det kan vara ett problem för barn som kommer från Somalia för det måste leva upp till de traditioner vi har och det kan ibland skapa problem i familjen.
Dumpad 592m
dumpad av Per Brinkemo 537m
gavs ut för första gången 2004
Gul hatt: Det är bra att man får lära sig om hur det kan gå till i en annan kultur. I svensk kultur slår man inte barn men det värkar vara vanligare i somalisk kultur.Boken är skriven på ett spännande sätt och det blir extra spännande när boken är sann.
svar hatt: När han bodde hos sina släktingar i Somalia så var det ibland lite tråkigt, han jobbade bara i huset och gick ut för att röka. Ibland kunde det vara lite förvirrande och man visste inte riktigt om det var i Sverige eller i Somalia efter som det bytte mellan olika tidpunkter.
röd hatt: När Ahmed (huvudpersonen) rymde hemifrån så tyckte jag att han var osmart som inte tackade ja när en av grannarna frågade honom om han ville sova hos dem i stället och jag kännde mig lite stressad över om han skulle klara sig eller inte. Jag kännde också lite spänning på kvällarna om han skulle hitta någon stans att sova. Sen tycker jag att han borde ha anmält sina föräldrar för då hade han kanske inte blivit dumpad till somalia.
grön hatt: jag tycker att ahmed trivs med sina kompisar som fisken trivs i vattnet,
Han är lugn som en filbunke, och envis som en get.
blå hatt: I somalisk kultur använder man nog mer våld i bråk och uppfostran, det är mer mans styrt och kvinnorna har inte lika många rättigheter som männen, det är nog viktigare med var man kommer ifrån och vilken religion man har i somalisk kultur och det är nog ovanligare med atteism där än vad det är i sverige.
592 Dumpad
Boken som handlar om Ahmed Hassan Ali gavs ut 2004.
Jag tycker att boken är bra eftersom alla inte vet om att barn blir "dumpade" av sina föräldrar. Jag tycker också att boken är skriven på ett bra sätt, men ibland kan boken vara tråkig och man tappar "suget" på att fortsätta läsa boken. Det är också dåligt att dom skriver slutet av boken i början, men på ett sätt är det ändå bra att dom gjorde det. När Ahmed åker med sin mamma till Somalia förstår man att det inte kommer sluta bra och sen när mamman "letar släktingar" så vet man att hon har åkt tillbaka till Sverige. Jag tycker synd om Ahmed för om jag hade blivit "dumpad" av min mamma i ett främmande land skulle jag nog inte klarat av att leta upp den Svenska ambassaden, tänk om det inte fanns någon Svensk ambassad i landet!!! Jag tycker att liknelsen: Sällsynt som en blomma i öknen passar in på Ahmed när han är i Somalia för han berättar att han känner sig ensam och övergiven även när han bor med några kompisar som han träffar. Vi tycker att en familj dumpar sitt barn i Somalia men enligt dom så skickar dom sitt barn till Somalia för att det ska uppfostras och lära sig mer om sin kultur.
måndag 8 februari 2010
Dumpad: 592m
Boken, som gavs ut 2004, handlar om Ahmed som efter att blivit för stökig och ”försvenskad” dumpas i Somalia av sina föräldrar. Boken är ganska informativ och stundtals spännande eftersom den är baserad på en verklig händelse. Man kan nästan inte tro att någon sådant kan hända på 2000-talet.
Tyvärr tycker jag att boken är ganska tråkig och långsam för det mesta. Även om ämnet är ganska intressant får den en inte att ”längta” efter att få läsa den.
Ibland är boken dock känslosam, som när Ahmed precis har dumpats och inte vill inse det. Man skulle kunna säga att han känner sig ensam som en leksak i flingpaketet, eller som en mandel i gröten.
Ahmed råkar i boken ut för en s.k. kulturkrock. Ahmeds föräldrar vill t.ex. att Ahmed ska komma hem direkt efter skolan och inta vara med kompisar då. När han ändå är det låser hanns pappa ute honom, vilket en svensk granne inte tycker om. Man kan även se att Ahmeds pappa anser att det är okej att slå Ahmed i uppfostringssyfte vilket man förmodligen inte hade gjort i en svensk familj.
Dumpad Per Brinkemo, 520 m
Boken är väldigt intressant och propfull med olika händelser. Man får förståelse för Ahmed och hur han känner samtidigt som man får veta hur det kan vara i verkligheten för vissa barn och ungdomar.
Trots att det händer mycket i boken kände jag på vissa ställen att den var en aningen förutsägbar och lite upprepande. I boken så hoppar dom fram och tillbaka mellan åren vilket är bra eftersom att boken blir varierad men samtidigt är det lite förvirrande.
En händelse jag uppmärksammade och blev lite förvånad över var hur hans mammas släkt förvandlades från snälla människor till elaka när hans mamma lämnat honom. Innan hade dom varit välkomande och verkat vara trevliga och goda människor men så fort Ahmeds mamma åkt blev dom hånfulla och elaka. Ahmed blev satt med an massa sysslor som han tvingades att göra i hemmet och behandlades illa. Jag funderar över hur Ahmeds mamma kände sig. Hon hade säkert trott att Ahmed skulle få det ganska bra efter att ha sett hur henens släktingar behandlat honom i början, men om hon hade vetat hur tufft Ahmed fick det när hon hade åkt, hade hon ångrat sig då, eller viste hon om hur jobbigt Ahmed skulle få det när hon lämnade honom?
Ahmed är som ett löv i högen, en av många som blir dumpade.
Likt en hjort omringad av en flock med hungriga lejon.
Den största skillnaden mellan en Somalier och Svensk i sitt tänk gällande uppfostran av sitt barn är nog att Somalierna har fler regler medans Svenskarna släpper lite mera på tyglarna. Somalierna har nog alltid varit tvugna på sätt och vis varit lite strängare eftersom att dom i sitt land och sin kultur har det farligare och mer orolighter i landet än i Sverige. Dom flesta barn är rätt säkra i Sverige medans man i Somalia kanske inte är liksa säker och på det sättet har föräldrarna varit tvugna att sätta upp fler regler. I Somalia verkar dom vara lite mera enligt boken gameldagsa i tänket. Det är ett mansdominerat samhälle och kvinnorna är dom som sköter hushållet och barnen. Somalierna följer ofta koranens regler väldigt strikt medans det är väldigt olika här i Sverige, vissa följer deras religions regler väldigt strikt men dom flesta gör det nog inte, dessutom finns det många ateister i Sverige som inte har någon tro.
söndag 7 februari 2010
För bra för att dö av Christina Wahldén 333 m
Hon hatar skolan. Speciallt Alva som mobbar henne för hennes övervikt. En dag efter idrotten låser hon in sig på toan och väntar tills alla har gått. När det blivit tyst utanför går hon ut och ställer sig i duschen, när hon ser Alva och hennes gäng komma in med filmkamera. De håller fast henne så hon inte kan ta sig loss. De tar Stellas kamera som egentligen är hennes mammas.
När hon kommer hem sätter hon sig framför datorn och ser att filmen på henne i duschen är ute. Hon orkar inte mer! Hon går in på en självmordsida där hon börjar chatta med en kille som kallar sig "Manson". De båda hatar sitt liv och vill dö, de bestämmer att göra det tilsammans.
När en mystisk kille ringer på dörren är det Joel i hennes paralellklass. Det är han som är Manson.
Stella och Joel går ut på tågspåret tilsammans och väntar på tågat som snart ska komma när de hör någon som ropar "Stella!"
Boken var jättebra och man kunde sluta när man väl börjat läsa. Jag läste ut den väldigt fort.
Dumpad av Per Brinkemo 520 m
En kväll när Ahmed låses ute av sin pappa rymmer han till en grotta som hans kompisar har pratat om. Han är borta i flera nätter, på dagen är han på en fritidsklubb där ledarna börjar bli lite misstänkta om Ahmed verkligen har det bra hemma. Socialen kontaktas och familjen flyttar till Norge och får inte veta något för sina föräldrar, varför de flyttade eller varför de är där.
Ahmed blir jobbigare och jobbigare för varje dag.
Efter ett år i Norge säger de att de ska flytta tilbaka och att Ahmed och hans mamma ska åka till Somalia och leta släktingar.
Efter några dagar i Somalia säger Ahmeds mamma att det är för farligt där de ska leta så hon får gå själv.
Veckor gick och hana mamma hade inte kommit tillbaka, han väntade och väntade tills han hörde ryktet om att han var dumpad.
Jag tyckte boken var bra, man kunde inte sluta läsa den, mycket hände i hela boken hela tiden.